Den som vet att uppskatta en god droppe whisky har väl, eller bör någon gång smaka den som fått namnet "CUTTY SARK " och som har en god mild rund smak. Man kan hoppas att fler än jag har förstått att uppskatta den. Men jag undrar hur många det är som läst etiketten på flaskans baksida där det talas om legenden Cutty Sark, både skeppet som var en verklighet och poemet som givit skeppet och senare även drycken sitt namn.

Utan att jag visste det blev jag förmodligen förälskad i det lilla skeppet när jag kom till London första gången i slutet på 40-talet. I Themsen låg vid den här tiden en liten oansenlig båt med tre master utan toppar, ett skamfilat skrov och i allmänt dålig kondition. Det var den i stora kretsar välkända fullriggaren som heter "Cutty Sark" och jag hörde de äldre killarna nämna hennes namn med vördnad. Just då betydde inte varken båten eller namnet så mycket för mej men långt senare blev jag intresserad av forna tiders sjöfart, och speciellt tiden för de stora och snabba fullriggarna. Jag har läst ett flertal av de böcker som skrivits om "Cutty Sark och jag har även byggt en 120 cm lång modell av fartyget med alla seglen satta.

Cutty Sark, som kan betyda "kort linne "eller kanske "kort särk", fick sitt namn efter en dikt av Robert Burns och var ett av de sista försöken att bevisa att segelfartyg kunde utkonkurrera ångfartygen när de började komma på allvar under senare hälften an 1800-talet. I dikten, "Tam O`Shanter", rider Tam hemåt sent en kväll och han blir då förföljd av några häxor, en av dem är ung och vacker och även snabbast och hon har i det närmaste hunnit ifatt Tams häst när han räddas genom att hoppa över ett vattendrag som häxan inte får passera och allt häxan får är hästens svans. Den vackra häxan är fortfarande fartygets galionsfigur, i sin utsträckt hand håller hon ännu hästens svans, numera dock tillverkad av tågvirke.

Fartyget byggdes för ett enda ändamål, att kunna vara snabbast hem till England med säsongens första teskörd från Kina, detta betydde goda priser för lasten och naturligtvis också nya frakter.

Cutty Sark är en 3-mastad bark och var ett av de första kompositbyggena vilket innebar att spanter och däcksbalkar var av järn varpå bordläggning och däcksplankor bultades fast. Bordläggningen bestod under vattnet av ek och ovan vattnet av teakplankor 12-15 cm. tjocka. Segelytan var imponerande 3000 kv.meter, ungefär lika stort som 10 tennisplaner. För att hantera dessa väldiga vindfångare hade man till sin hjälp det löpande godset som bestod av 15-20 km. tågvirke förbundet till master och rår medelst block och taljor.

Besättningen bestod av 28 man , oftast unga pojkar som sjöng sina "shanties" eller sjömansvisor för att hålla takten när de hivade i fallen. Dessa visor var tillpassade de olika arbetsmomenten, förutom segelsättning så kunde det vara fråga om att spela upp ankaret eller att pumpa läns och säkerligen många andra göromål.

Ironiskt nog öppnades Zueskanalen samma år som Cutty Sark sjösattes och var och en förstår vad detta betydde för ångarna som då kunde välja den betydligt kortare vägen mellan Kina och England med sin telast.

Segelfartygsentusiasterna gav dock inte upp så lätt, en annan redare byggde ett liknande fartyg som skulle bli en svår konkurrent i tävlan om snabbaste resorna till England, den hette "Termopyle"och slog Cutty Sark vid ett antal tillfällen.

Man kunde inte förstå annat än att ett fartyg som drevs framåt med vindens kraft och som kunde använda hela utrymmet till nyttolast skulle kunna frakta varor billigare än en ångare som måste fylla en del av skrovet med, dels en stor ångmaskin och dels en ansenlig mängd kol för att driva maskinen samt även att kolet kostade pengar i inköp. Hur det slutade vet alla, att vara oberoende av vinden blev en stor fördel inom sjöfarten.

Cutty Sark seglade på tetraden tiden 1870-77, hennes förste befälhavare kallades "White Hat Willis" och hans devis var "where there`s a will there`s a way" månne kan det översättas med "trägen vinner"? Eller i alla fall "om viljan finns är inget omöjligt". Tänkvärt för många av nutidens människor.

Den snabbaste resan under den här tiden var 1871 då det tog 107 dagar att segla telasten hem till England. Efter att ha blivit utkonkurrerad på tetraden sattes hon in i fart på ulltraden från Australien, snabbaste resan hem till England gjordes 1895 på 72 dagar, resan gick då runt Sydamerikas Cape Horn. Senare var hennes öde skiftande, hon blev omriggad och seglade bl.a. för portugiser, förföll mer och mer, det mesta av hennes rigg togs ner och hon användes som förråd tills 1922 då en engelsk sjökapten återförde henne till England och påbörjade en restaurering till ursprungligt skick.

1938 blev hon skolskepp för unga pojkar som skulle bli officerare.1953 skänktes hon till "Cutty Sark fonden" och vid en ceremoni 1957 förklarade Drottning Elisabeth henne öppen för allmänheten som museum där hon ligger i en torrdocka vid flodstranden nedanför observatoriet i Greenwich.

Ovan däck ser hon ut som i fornstora dagar med master och rigg intakta, ingen lär någonsin mer få se henne i segelskrud men man kan inte låta bli att tänka sig den mäktiga synen av detta lilla skepp med alla sina 3000 kv.meter segel forsande fram över havet. Under däck är inredningen gjord så att den speglar dåtidens förhållanden ombord i dessa fartyg, bostäder, last etc.

Sedan 1970 är Prins Philip beskyddare av något som kallas "The Maritime Trust" och där sedan 1975 även Cutty Sark fonden ingår. "Trusten" har till uppgift att restaurera och förevisa fartyg och utrustning som har haft tekniskt, kommersiellt och militäriskt intresse för den Engelska nationen.

Den gamla damen har sannerligen kommit i riktigt fint sällskap till slut. Förutom de andra fartyg som finns under prinsens beskydd, bl.a. "Discovery" som byggdes för kapten Scotts sydpolsexpedition 1901, har hon som närmaste granne "Gipsy Moth IV" som tog Sir Frances Chichester runt jorden på en ensamsegling i ett försök att 1966-67 segla samma trade som Cutty Sark gjorde. Det är av intresse att lilla Gipsy Moths byggnadskostnad 1966 var £ 35000 ,dubbelt så mycket som Cutty Sark kostade när hon byggdes 1869.

Båda fartygen är väl värda ett besök för den som kommer i närheten av London.